Pumparna som används i behandlingen av Parkinsons sjukdom förbättrar avsevärt funktionsförmågan och livskvaliteten hos rätt utvalda patienter.
Detta försäkrar professorn i neurologi Valtteri Kaasinen.
Användningen av läkemedelspumpar i behandlingen av Parkinsons sjukdom har blivit allt vanligare. De mest betydelsefulla framstegen på senare tid har gjorts just inom den apparatassisterade behandlingen.
– Erfarenheterna av pumpbehandlingen är i huvudsak glädjande goda. Många har nytta av dem. Förändringarna i patienternas funktionsförmåga och livskvalitet kan som bäst vara rentav radikala, bedömer Valtteri Kaasinen, professor i neurologi vid Åbo universitetscentralsjukhus Åucs.
Kaasinen ger ett exempel.
– En patient fick pumpbehandling med mycket goda verkningar. Hen började städa, eftersom hen hade varit oförmögen att göra det på åratal på grund av de svåra symtomen av Parkinsons sjukdom.
Pumpbehandlingen lämpar sig särskilt för behandling av långt framskriden Parkinsons sjukdom hos patienter, för vilka djup hjärnstimulering (DBS-behandling) inte passar. Patienten får hjälp särskilt då hen lider av kraftiga lägesförändringar, tvångsrörelser eller rörelsesvårigheter.
– Apparatassisterade behandlingar är inte avsedda för alla parkinsonpatienter – inte alltså för patienter som endast har lindriga symtom eller för patienter som kan anses ha mer nytta av djup hjärnstimulering, påminner Kaasinen.
Pumpens idé är enkel
Tablettbehandling vid Parkinsons sjukdom kan orsaka patienten mer eller mindre lägesförändringar. Maximala tablettkoncentrationer är förknippade med ofrivilliga rörelser (dyskinesier) och låga koncentrationer är förknippade med rörelsesvårigheter (off-läge).
Om lägesförändringarna är svåra, kan tabletterna ersättas med djup hjärnstimulering eller pumpbehandling.
Idén bakom pumparna som används i behandlingen av Parkinsons sjukdom är enligt Kaasinen ganska enkel: med en extern pump kan man ge det nödvändiga läkemedlet som en jämn infusion direkt i tunntarmen eller under huden. När läkemedelstillgången är jämn, kan patientens problematiska lägesförändringar minska eller försvinna helt.
Enligt Kaasinen är också de praktiska arrangemangen med pumpbehandlingen förhållandevis enkla att genomföra. Behandlingen sker vanligtvis hemma och sköts av patienten själv eller hens anhöriga.
– Man behöver alltså bara en pumpapparat, en slang och flytande läkemedel, som sedan pumpas in i kroppen via slangen, berättar Kaasinen.
Om läkemedlet pumpas in i tunntarmen med en levodopapump, behövs det en öppning i buken för slangen. Slangens ena ände går från öppningen till tunntarmen och den andra änden till pumpen, som alltså blir utanför kroppen.
Om läkemedlet däremot pumpas in med en apomorfinpump, sker doseringen genom en liten nålkanyl i bukens underhudsvävnad. Då behövs ingen buköppning. Också i det här fallet blir pumpen utanför kroppen.
Pumpen laddas vanligtvis dagligen på morgonen med en läkemedelsdos. Sedan fungerar pumpen vanligtvis i 16 timmar med en enda igångsättning. Till natten stängs pumpen vanligtvis av.
– Du kan också ta extra doser från pumpen enligt behov genom att trycka på en knapp, berättar Kaasinen.
Sjukhusens Parkinson-team tillhandahåller tillsammans med representanter för läkemedelstillverkarna den nödvändiga användarutbildningen.
Uppskattningsvis 100–200 pumpar
De första pumparna avsedda för läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom togs i bruk i Finland 2007. Dessa pumpar har tillverkats i Sverige.
I nuläget finns pumpar från tre olika tillverkare i bruk i Finland. En fjärde tillverkare är också på väg ut på marknaden med en egen ny apparat, där levodopa doseras under huden.
Enligt Kaasinens uppskattning finns det nu allt som allt cirka 100–200 pumpar avsedda för behandling av Parkinsons sjukdom i bruk i Finland.
Uppskattningsvis 20–40 nya pumpar tas årligen i bruk. Av dem är största delen levodopapumpar.
För att ibruktagningen av pumpen ska lyckas krävs det ett kunnigt team, i vilket förutom neurologen vanligtvis ingår en parkinsonskötare, en stödperson från läkemedelstillverkaren och patientens anhöriga.
– Det är viktigt att hela vårdkedjan är med, ända från planeringen av pumpbehandlingen till dess praktiska genomförande. Patienten får inte lämnas ensam i något skede, utan stöd och hjälp ska ges i alla skeden, betonar Kaasinen.
Apparatassisterad läkemedelsbehandling är dyrt. Till exempel kostar en veckodos för en annan levodopapump som finns på marknaden omkring 800 euro. Behandlingen omfattas helt och hållet av specialersättning från Fpa.
Mycket nytta – men även olägenheter
En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom tvingas oftast i något skede fundera på om det skulle löna sig att ta apparatassisterad behandling i bruk.
Den vårdande läkaren gör en bedömning tillsammans med patienten och dennes anhöriga. Olika alternativ lyfts fram: ska man fortsätta på tablettlinjen, ska man inleda djupstimulering av hjärnan (DBS) eller ska man gå in för pumpbehandling?
– I allmänhet är de fördelar man får av pumpbehandlingen större än de negativa effekterna vid Parkinsons sjukdom. Vanligtvis förbättras patientens funktionsförmåga och livskvalitet, då de kraftiga lägesförändringarna och de motoriska problemen försvinner, säger Kaasinen för att sammanfatta de betydande fördelarna med pumpbehandlingen.
Och olägenheter?
– Visst finns det sådana också. När man använder pumpen finns det några saker som man måste anpassa sig till. För det första blir en pump som är lika stor som en mobiltelefon och som hänger runt halsen eller på axeln en vardaglig följeslagare som man måste ta väl hand om, konstaterar Kaasinen.
För levodopapumpen måste man göra en öppning i patientens bukvägg och en slang måste sättas in. I slangens nedre del kan det förekomma utsöndringar och ibland olägenheter med lukt.
De viktigaste biverkningarna av apomorfinpumpen är knölar som bildas på huden vid injektionsställena. Hos vissa patienter förekommer det illamående och variationer i blodtrycket i början av behandlingen.
– Också andra olägenheter kan förekomma. Vi försöker förbereda oss på dem. Eventuella olägenheter gås noggrant igenom innan behandlingen inleds, lovar Kaasinen.
100–200 pumpar är nu i bruk
• Pumpbehandlingen är avsedd för behandling av framskriden Parkinsons sjukdom.
• Pumpbehandlingen inleddes i Finland år 2007.
• I nuläget finns det uppskattningsvis 100–200 pumpar i bruk i Finland.
• Uppskattningsvis 20–50 nya pumpar tas i bruk årligen.
• Fpa har klassificerat behandlingen som helt och hållet specialersatt.
• Tre pumpmodeller finns att få, en fjärde är på kommande.
• Läs mer i Valtteri Kaasinens artikel i tidningen Hermolla 2/2021.
Text och bilder: Kari Rissa Översättning: Maria Laaksonen
Hermolla 1/2023
